Anders Hallgren

Klart jag skulle iväg och lyssna på en av de stora profilerna inom hund/hundträning. Så igår var jag iväg på föreläsning ute i Tibble. För att höra Anders Hallgren prata om hundens psykologi och hundägarens...

Helt klart en duktig föreläsare, då jag inklusive resten av skaran satt klistrade under den 1,5 timmes prat om hund och hundägare...



Aja baja, stanna där nu säger husse... hör du det...

Känner vi igen oss? Smyyyger iväg när hunden ska sitta kvar.

F*b*n*de hund kom tillbaka!! Kanske inte riktigt rätt sätt!?!

Och jo, denna bok kom jag hem med: Drivkraft & motivation.

Så vilka pärlor var det som fastnade x-tra hos mig. Jo, lek, lek, lek och beröööm våra hundar i massor!!! Våga verka "löjlig" med hunden. Busa, busa och beröööm.

Men "hopp och lek" får gärna låta tråkigt - det roliga händer under träning och inte när man blir "fri från" träning. Här har jag lärt mig annorlunda sedan långt tillbaka och inser ju att det är bättre att hunden upplever det som tråkigt att få gå iväg från sin ägare. Med min första hund "Virus" så verkade jag så himla glad och tjoade "hopp och lek" motsvarar typ känslan av "du är friiiii" med glad röst när han fick lämna min sida. Inte så smart, men nu var han en sån hund som föredrog och nästan alltid ville vara vid min sida så där spelade det inte så stor roll. Han stod mest kvar och glodde på mig och undrade vad jag höll på med.

Men ni kan ju tänka er en energisk whippet, och att säga det på samma sätt som jag då gjorde - inte sååå bra. Så det har jag slutat med sedan ett tag tillbaka, då jag insåg och även lärde mig att låta "tråkig" istället i de lägena.

Det som också illusterades väl med Anders skickliga kroppsspråk var hur vi ofta ser ut när vi ska lämna hundarna på sitt kvar t.ex. Hur vi smyyyger iväg och hoppas hunden inte ska resa på sig. Ofta sådär lite stirrandes in i hundens ögon... Och vad händer? Jo, hunden kommer fram till oss för att kolla om allt verkligen står rätt till med matte/husse. Hon/han ser ju så konstig ut och stirrar på mig - bäst att gå dit och "blidka". Ja, tänk så fel det kan bli. Så kom ihåg: Inget mysko smygande och endast ett steg ifrån innan vi ökar avståndet.

Jo, den hund som aldrig rest sig = den som i framtiden kommer lyckas bäst med momentet.
Den som rest sig men där matte/husse ignorerat det hela och bara börjat om igen är den hund som det går näst bäst för.
Meeen jo, den hund som rest sig och dessutom fått en tillsägelse från matte/husse är den som kommer kunna  detta moment allra sämst i framtiden.

Så skynda långsamt.

Som en sista kul parantes så fanns Anders Hallgrens bok "Lyckliga lydiga hundar" att köpa. Jag blev sugen på att köpa den nya upplagan (men det får jag önska mig i julklapp). Den allra första upplagan som gavs ut 1974 var antagligen en av de allra första hundböckerna jag läst. Lite kul faktiskt. Tror den nyaste upplagan skiljer sig en hel del från den första.

Ha en bra dag!